Vetenskapligt kul

Minst en eller två gånger om året när jag gick i skolan så hade vi en friluftsdag då vi fick välja en aktivitet på en lista som vi åkte och gjorde, nio gånger av tio blev denna aktiviteten en tripp till Sydpoolen i Södertälje där vi spenderade dagen med alldeles för mycket bad. Detta var bland det roligaste jag och mina vänner visste, det var en dag som vi såg fram emot länge även om just Sydpoolen kanske inte är det roligaste äventyrsbadet nu för tiden så var det en hit då. Frågan är dock hur en skola vågade ta med sig så många elever till ett äventyrsbad där det kan vara svårt att hålla koll på alla samtidigt.

Det innebär att säkerheten på ett sådant ställe måste vara hög, inte bara de badvakter som finns anställda för besökarnas säkerhet, utan även konstruktionen av attraktionerna är viktig, framförallt eftersom det dyker upp fler och fler vattenparker runt om i världen. Förr hade man den där ljusblå kanorna som var två meter höga, nu har vi långa vattenrutschkanor med skarpa kurvor och nervkittlande loopar, och vi får inte glömma de friafall som kan vara flera våningar höga. Så då är frågan hur säkert det egentligen är. Det finns ett gäng olika typer av kanor, du har de raka snabba som slutar i en pool, de lite längre med kurvor och de större där man sitter på en matta eller en gummiring. Egentligen är en vattenrutschkana precis som en bergochdalbana, fast blötare och det är gravitationen drar en neråt.

Årtionden av erfarenhet

En vattenpark är som vilket annat system som helst där ute, man startar i toppen i lugn fart för at sedan påverkas av krafter som får dig att öka i hastighet. Det är inte bara gravitationen som spelar in dock, friktionen mellan dig själv och kanan har betydelse precis som effekten av hur vattnet samspelar med kanan då vattnet agerar som ett glidmedel mellan en själv och kanan, dessutom hjälper det till att föra dig neråt precis som en fors. Allt som händer dig på väg ner för en vattenrutschkana är resultat av gravitation och friktion, men när det gäller serpentinkanorna, de som svänger mycket, finns det något mer som spelar in, tröghet, motståndet din kropp gör för att ändra sin hastighet. Varje gång du når en kurva i en serpentinkana så försöker din kropp fortsätta rakt fram, vilket hade fört din kropp rakt över kanten, så det är alltså en av de saker som måste listas ut, hur alla kroppstyper tar sig upp i kurvorna. Det är en stor vetenskap bakom detta och det har studerats länge, Rick Hunter, VD för ProSlide Technology, har i trettio år testat varje typ av kurva, från stora till små, och hur kroppen reagerar på dem. En stor kurva ger en mjukare åktur och det är kanske inte så svårt att lista ut då en mindre kurva får betydligt fortare att ta sig genom. Vattenmängden är det som avgör hur det går i kurvorna, tyngre personer kommer inte åka så mycket fortare än vattnet själv. Tur är det dock att vi alla kan åka dessa oavsett kroppsstorlek, det är ett nöje alla bör få ta del av.